Annas familjeblogg

Idag känns det inte som någon bra kväll direkt. Vi hade det bra hela eftermiddagen och under kvällsmaten. Efteråt tittade vi på TV tillsammans hela familjen vilket vi i princip aldrig gör ihop så då blev det en väldigt mysig avslutning på kvällen innan det var dags att sova – trodde vi.

När P säger att nu är det dags att städa fick I tokspel. Han skulle absolut inte städa och förstörde bara det som vi andra ställde undan. Till slut ska jag ta med honom därifrån för att bryta utbrottet genom att borsta tänderna. Då får han spelet för att han nu VILL städa – alltså tillbaka till städningen igen. Men han vägrar städa en pinal utan bara skriker och slänger sig handlöst omkring. Tillbaka på ruta ett.

När vi väl kommit ifrån det utbrottet är det dags att gå upp och läsa saga – då kommer nästa utbrott i samma skala. Helt hopplöst!

Nu är i alla fall båda barnen lagda och lugna men det blev ingen saga för I eftersom han vägrade komma när vi sade till (vilket renderade ett urbrott till…)

Hå hå ja ja. Dessa treåringar – de har det inte lätt just nu men de gör det inte speciellt lätt att vara en bra förälder heller. Phu!

Elvira är min dotter. Har jag inte vetat det innan vet jag det definitivt efter vårt samtal i lördags.

Vid sängdags, de dagar jag har nattningen, har jag alltid en lite pratstund med vart och ett av barnen för att få höra dem berätta om dagen, eller prata om annat som hänt, ska hända etc. Jättemysigt och ofta enda gången man får prata utan avbrott av något syskon.

I lördags, tänkte jag, fanns det massor av spännande saker att berätta om; vi hade ju besök av Alice och Judith, varit och badat, handlat, gjort massa roliga saker. I och E hade också för första gången i sitt liv fått en liten egen påse med godis…

Jag och E pratar:

Jag: ”Vad har varit roligt idag?”

E: (flinar med hela ansiktet och svarar viskande andäktigt) ”Jag har ätit godis”

Jag: ”Ja, det var roligt, men har du inte gjort något annat?”

E: (lika spänd och flinande): ”Jag har ätit kaka!”

Jag: ”Mmm, men mera då gumman, vad har varit det bästa idag?”

E: (funderar lite, skiner sedan upp och utbrister): ”Jag har BAKAT kladdkaka!”

Där gav jag upp! Min dotters största händelser i livet roterar runt godsaker – varför lämnar jag bara dåliga sidor i arv..? 😉