Elvira är min dotter. Har jag inte vetat det innan vet jag det definitivt efter vårt samtal i lördags.

Vid sängdags, de dagar jag har nattningen, har jag alltid en lite pratstund med vart och ett av barnen för att få höra dem berätta om dagen, eller prata om annat som hänt, ska hända etc. Jättemysigt och ofta enda gången man får prata utan avbrott av något syskon.

I lördags, tänkte jag, fanns det massor av spännande saker att berätta om; vi hade ju besök av Alice och Judith, varit och badat, handlat, gjort massa roliga saker. I och E hade också för första gången i sitt liv fått en liten egen påse med godis…

Jag och E pratar:

Jag: ”Vad har varit roligt idag?”

E: (flinar med hela ansiktet och svarar viskande andäktigt) ”Jag har ätit godis”

Jag: ”Ja, det var roligt, men har du inte gjort något annat?”

E: (lika spänd och flinande): ”Jag har ätit kaka!”

Jag: ”Mmm, men mera då gumman, vad har varit det bästa idag?”

E: (funderar lite, skiner sedan upp och utbrister): ”Jag har BAKAT kladdkaka!”

Där gav jag upp! Min dotters största händelser i livet roterar runt godsaker – varför lämnar jag bara dåliga sidor i arv..? 😉