Det blev hockey igår em för 4 av 5 medlemmar av familjen.

Stora E hade det helt underbart hos Jenny och fick vara med om att grädda pannkakor med en kock som slängde upp dem i luften – mycket spännande, måla naglarna – “mamma, det är glitter!”, och äta godis – “jag fick hela påsen!” smiley.

Vi andra hade det också bra, DIF vann så det var ju trevligt men jag kan säga att det dröjer innan jag tar med lilla E igen. Nu lyckades vi få henne att sova hela andra perioden (hon sov som en stock igenom 3 djurgårdsmål med 6000 jublande fans…), men övrig tid var hon spattig och ville inte sitta still en sekund. Flera andra barn i hennes ålder satt så snällt och tittade men inte hon inte.

Jag förstår inte hur mitt och P:s stora sportintresse kunde hoppa över två av våra barn och bara rikta in sig på ett av dem? Eller ska jag kanske ge lilla E lite mer tid…? smiley