Det är aldrig lika roligt att packa upp som att packa inför en resa. Det känns bara trist, massor av tvätt, påsar, väskor som svämmar över – och liksom inget att se fram emot.
Och man får alltid blodad tand, vill bara åka någonstans igen. I bilen hem började vi redan prata om nästa år (vi hyr samma stuga igen, samma gäng). Dessutom pratade vi om att kanske försöka komma iväg till Thailand om några år. Både Ps bröder och Johards har pratat med oss om att åka ihop och det är klart att man blir bra sugen. Eller kanske hänga på Mariestadsgänget om det blir en ny Turkietres? Eller kanske en bilsemester? Ja, ni hör planerna är igång . Just bilsemester känns faktiskt inte helt avlägset med tanke på hur bra det går med barnen i bilen. Och ju äldre de blir ju mer kan man sysselsätta dem med spel, böcker, lekar.
Hmm, ja vi får se men tankarna finns där.
Åk med oss eller döööö en plååågsam död…