Min middag ikväll blev inställd! Skrutt också.
Vi hade planerat det i massor av veckor och ändå fick vi inte till det. Undrar om vi ska köra på en spontandate nästa gång eftersom det verkar ha gått troll i att jag och Rosel någonsin ska ses utan barn. Sist var för ett år sedan…
Jag har glömt min mobil i Ps bil. Och jag känner mig helt låst. Trots att jag sitter på jobbet med en fast telefon (jo vi har fortfarande det trots att det är ett telecombolag…) känner jag mig isolerad och lätt stressad. Jag har allt i mobilen, inte minst telefonnummer. Hade det varit för 10 år sedan hade jag lätt kunnat rabbla nummer efter nummer till både vänner och kollegor, men som det är nu behöver man ju bara klicka runt lite för att ringa kors och tvärs. Då behöver man ju inte memorera några nummer.
Och ikväll ska jag träffa Rosel. Det innebär att vi måste bestämma var och när vi ska ses – i förväg! Och att ingen får bli för sen för då väntar den andra utan att kunna göra något annat under tiden. Jag säger ofta att det är ett gissel att ständigt vara mobil med mobilen. Men det är attan vad snabbt man vänjer sig…
