Att I har några hjärnceller kvar är för oss en gåta. Han slår i sitt huvud hela tiden. I juni i fjol fick han sy två stygn och idag var det dags för nästa sjukhusbesök på grund av hans huvudskador.

Han skulle hänga tillbaka en leksak på dagis och tappar den rätt i pannan och slår upp ett jack. Det vara bara för mig att komma och hämta och åka till doktorn. Som tur var slapp han stygn utan blev bara tejpad. Jättduktigt var han.

Och typiskt nog har jag det viktigaste mötet för året i dag på eftermiddagen så nu fick han snällt följa med tillbaka till jobbet. Jag har laddat upp med bärbar DVD, frukt och nya kritor….