Annas familjeblogg

Idag var det meningen att jag här på bloggen skulle ha ett gäng bilder på glada barn som lekte i den härliga solen som sken på oss för första gången på över en vecka. Men P lastade in hela vagnen i bilen med kamera och allt och åkte till Mariestad med barnen så det blir helt enkelt inga bilder.

Och eftersom det inte var så värst glada barn hade ni ändå mest fått hålla till godo med höstsolen och den har ni kanske kunnat titta på själva så ingen förlust där skulle jag tro.

Japp, ni läste rätt. Jag är gräsänka igen. Tills på fredag när jag tar den andra bilen ner – som måste fixas av vår hjälte Lennart -eftersom den inte gick igenom besiktningen…i år heller…

Har hunnit med att kolla på en film och plocka lite här hemma och imorgon ska jag träffa några vänner, varav en jag inte sett på över ett år så det ska bli toppenkul. När det blir några dagar utan barn ibland är det rätt okej, men jag saknar dem faktiskt redan. Devisen “Borta bra men hemma” bäst gäller nog även nu känns det som!

Idag känns det inte som någon bra kväll direkt. Vi hade det bra hela eftermiddagen och under kvällsmaten. Efteråt tittade vi på TV tillsammans hela familjen vilket vi i princip aldrig gör ihop så då blev det en väldigt mysig avslutning på kvällen innan det var dags att sova – trodde vi.

När P säger att nu är det dags att städa fick I tokspel. Han skulle absolut inte städa och förstörde bara det som vi andra ställde undan. Till slut ska jag ta med honom därifrån för att bryta utbrottet genom att borsta tänderna. Då får han spelet för att han nu VILL städa – alltså tillbaka till städningen igen. Men han vägrar städa en pinal utan bara skriker och slänger sig handlöst omkring. Tillbaka på ruta ett.

När vi väl kommit ifrån det utbrottet är det dags att gå upp och läsa saga – då kommer nästa utbrott i samma skala. Helt hopplöst!

Nu är i alla fall båda barnen lagda och lugna men det blev ingen saga för I eftersom han vägrade komma när vi sade till (vilket renderade ett urbrott till…)

Hå hå ja ja. Dessa treåringar – de har det inte lätt just nu men de gör det inte speciellt lätt att vara en bra förälder heller. Phu!

Elvira är min dotter. Har jag inte vetat det innan vet jag det definitivt efter vårt samtal i lördags.

Vid sängdags, de dagar jag har nattningen, har jag alltid en lite pratstund med vart och ett av barnen för att få höra dem berätta om dagen, eller prata om annat som hänt, ska hända etc. Jättemysigt och ofta enda gången man får prata utan avbrott av något syskon.

I lördags, tänkte jag, fanns det massor av spännande saker att berätta om; vi hade ju besök av Alice och Judith, varit och badat, handlat, gjort massa roliga saker. I och E hade också för första gången i sitt liv fått en liten egen påse med godis…

Jag och E pratar:

Jag: ”Vad har varit roligt idag?”

E: (flinar med hela ansiktet och svarar viskande andäktigt) ”Jag har ätit godis”

Jag: ”Ja, det var roligt, men har du inte gjort något annat?”

E: (lika spänd och flinande): ”Jag har ätit kaka!”

Jag: ”Mmm, men mera då gumman, vad har varit det bästa idag?”

E: (funderar lite, skiner sedan upp och utbrister): ”Jag har BAKAT kladdkaka!”

Där gav jag upp! Min dotters största händelser i livet roterar runt godsaker – varför lämnar jag bara dåliga sidor i arv..? 😉

I förmiddags åkte fam Andersson/Jonsson hem igen och vinkades av i köksfönstret. Kom gärna tillbaka snart igen. Vi älskar att ha långbesök!

Dagen tillbringades sedan på lite skilda håll. Efter lunch frågade P barnen om de ville åka och åka skridskor. I ville väldigt gärna men när E frågade efter alternativet (som var att vara hemma med mig) valde hon det. Så medan I provade grillorna för första gången den här hösten har jag och E (medan lilla E sov) både hunnit med att måla med vattenfärg, laga all sorts mat på leksaksspisen, spela spel och leka med lera.

Det var nog skönt för dem att få ha varsin förälder i fred efter att ha haft konstant besök sedan förra fredagen. Vi hade det lika mysigt på varsitt håll tror jag och när P och I kom hem fikade vi och lekte med ännu mera lera (min fantasi är för tillfället helt rensad på fler saker man kan bygga och göra med lera efter den här dagen).

Jag lovade mig själv i morse när jag vaknade att jag skulle gå och lägga mig väldigt tidigt ikväll. Jag tror att jag tänker hålla det löftet… Sov gott!

Jag är helt slut efter helgens besök. Men det beror inte på besöket i sig, det har bara varit roligt och trevligt – nejdå, det beror på våra kortkvällar och två MYCKET envisa tjejer som vägrade erkänna sig besegrade J. Vi har suttit till halv ett, ett varje kväll (och barnen har vaknat 6, se korten nedan på tidig morgontrötthet…) och spelat och jag och Pernilla bara förlorade och förlorade, och inte bara på marginalen – vi fick storbäng! Men skam den som ger sig tänkte vi och plötsligt hände det, sista rundan, sista kvällen. Vi vann, och vi vann stort. Underbart för dåliga förlorare. Och visst är det väl så att sista spelet vinner hela turneringen? Japp, med andra ord är vi Canasta-champs i Sthlm. Hi hi!

För övrigt har det varit supertrevligt. Igår var vi och badade i Sollentuna och på eftermiddagen regnade det småspik så vi höll oss inne och hade det allmänt mysigt. Vi målade naglar, bakade, spelade x-box (gissa vilka?), pratade och barnen lekte länge utan vår inblandning. Men det var fem mycket trötta barn som somnade utan ett knyst (nåja, när alla nappar var funna i alla fall) på kvällen. Och vi vuxna passade på att äta i lugn och ro. Det kan vara rätt skönt att göra det då och då.