Helgen var sedan också helskön. På lördagen slöt Peter upp med barnen hos Johards till lunch vilket gjorde att jag kunde ligga kvar och mysa i källaren med en bok fram till 10.30. Underbart! Efter barnens middagsvila trotsade vi den iskalla vinden i en timme och var ute och lekte, men ack så vi frös. Ellen låg varm och skön och sov på balkongen medan vi stojade under. Men vart tog vårvärmen vägen? Jag känner mig lurad av påskens värme, ung som om man fått smaka på världens godaste glass med en sked och sedan tar de bara bort tallriken (alla som känner mig förstår det hemska med denna liknelse – tänk att bli lurad på glass!)
Jag vägrar ta med bilden på mig själv eftersom jag har så allergisvullna ögon att jag ser hemskt ut, fick skäll av Jonas att jag måste sköta om mig bättre så idag måndag har jag bokat läkartid:-) Duktig flicka!
När vi sedan kom in forsatte leken med både högläsning, russinanstormning, vatten färger och pärlhalsband. På det hela taget kändes lördagen som en riktigt bra barndag, vilket alltid känns skönt och dövar det dåliga samvetet en aning för alla moments under veckan som kanske, milt sagt, inte varit fullt så bra.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
På tal om dåligt samvete, Ellen har de senaste dagarna ätit lite sämre och vaknat på nätterna och gallskrikit och vi har funderat på vad det är som är dåligt. Inga tänder på G som vi märkt men dock förkyld. Så igår upptäcker vi att det rinner var ur örat på henne. Den lilla stackaren har örinoflammation och nu har trumhinnan spruckit! Vad man känner sig hemsk! Men hur ska man kunna veta när hon hela tiden är världens gladaste barn som bara ler och jollrar åt allt? Idag ska vi i alla fall få medicin så att det blir bra, men usch för samvetet.
Nu ska jag passa på att läsa tidningen innan solstrålen vaknar och vill ha mat. Kram på er!
