Just könsfördelningen som görs i vårt hem lämnar just nu en del övrigt att önska i fråga om jämställdhet måste jag säga. Just detta med att ha tvillingar av olika kön gör ju att man inser hur stereotyp man egentligen är.
Idag efter kvällsmaten spelade grannpojken fotbollsmatch bara en bit bort och vi har länge pratat om att åka och kolla när han spelar så nu var det ett ypperligt tillfälle tyckte vi. Sagt och gjort, Peter stuvar in sig, Isac och Ellen (tack för att hon i alla fall vägde upp lite…) i bilen och drar iväg – och vad gör då Anna och Elvira? Vi åkte och shoppade kläder… Nu hör ju till saken att Isac är helt galen i allt som har med fotboll eller hockey att göra och Elvira fullkomligt får glädjefnatt i en klädbutik som ex HM. Men varför är det så, tänker ju jag då (med en lätt generad min och skammens rodnad på kinderna)? Inser att vi har lite att jobba på där.
Shoppingen då, jodå, den gick alldeles utmärkt. Det var keps och solhatt som skulle inhandlas och efter att först ha hittat killhyllan och tänkt att jag kanske skulle gå wild and crazy och inte köra rosa eller dylikt till Elvira så hittar hon efter mycket ratande den enda röda kepsen och säger glatt “Den här vill jag ha, mamma” (fanns inte i hennes storlek). Då gav jag upp och gick över till tjejavdelningen.
Hem kommer således en mycket nöjd tvååring med en rosa Hello Kitty keps, en smultronrödsblommig solhatt, ett rosa/rött hello kitty skärp och fem lila glitterarmband (okej jag var svag, jag erkänner:-))
