P och jag har två kvällar i rad spelat Alfapet. Himla mysigt att sitta ned och göra något sådant istället för det vi är världsbäst på – nämligen hamna på varsitt ställe i huset, utan kommunikation.
Igår var det roligt. Jag förlorade i och för sig men det var inte med så himla många poäng att det sved så förfärligt i förlorartarmen. Ikväll däremot gick det inte så bra för P…
Jag fick alla vokaler, han fick alla Z och Q. Jag fick alla stoppmärken, han fick inga – ja ni fattar. Så nu sitter vi på varsitt ställe i huset – utan kommunikation – och tro mig, jag tror det är bäst så… 
hihi