Idag invigde alla tre barnen vattenspridaren – med lite olika grader av entusiasm…
I var den som insisterade på att det skulle badas – han var också mest entusiastisk – ända tills det kom till just det lilla momenten när man skulle springa IGENOM vattnet. Men han blev väldigt duktig på att springa i cirklar…
E1 vill också men hade nog helst sluppit om hon inte känt pressen av I. Hon var ganska avvaktande och granskade noga strålens väg genom luften, innan även hon hittade en smidig väg RUNT vattenspridaren, som säkert innebar flera droppar vatten på ena sidan vid varje rundning 
.
E2 var nog nästan lika glad och förtjust som I var och stod och pekade och skrattade på vattnen och vill ha hjälp att komma fram. Men det var ända tills hon insåg att man faktiskt blev blöt – på kroppen! Hua! Hon skrek i högan sky och flydde i vild panik tills hon kom på tryggt stänk-avstånd igen. Sedan ville hon gå in! 
Men I & E1 gaskade till sig och stog till slut mitt i vattenspridaren och hade riktigt kul. Jag anar att detta är helgens nöje. Och bara jag slipper föregå som exempel så är jag nöjd.
