Annas familjeblogg

Jag vet inte vem som var gladast av mig eller barnen när det äntligen klarnade upp så vi kunde dundra ner till bryggan för att meta kräftor.(Jag är mäkta avis på Erika som bor så underbart vackert i nybyggt hus precis vid havet och bara har 2 minuter ner till salta bad, krabbmete och båtbrygga.)

I alla fall, för att ens kunna fånga några krabbor var vi först tvungna att fiska upp blåmusslor att agna klädnyporna med. Det betyder bad, i snålblåst. Men Niklas var tapper och hoppade i, sedan ville det ena barnet efter det andra också bada så då fick jag en ursäkt för att få bada saltvatten även i år. I hoppade i vattnet och kom upp lika snabbt igen. E var däremot en riktig badbaddare och ville aldrig gå upp.

Men sedan var det dags för krabbmete. Och jag hade såå kul! Barnen tyckte också det var spännande och roligt (som tur var för hur ska jag annars kunna ursäkta mig nästa år när jag vill ligga på mage på bryggan och meta krabbor). Vi avslutade med sedvanligt krabbrace på bryggan – och som vanligt hittade vi en vilsen krabba långt efter att de andra hittat tillbaka till vattnet. Skönt att inget förändrats sedan jag var liten! Har jag sagt att jag älskar Västkusten?