Natten till idag hörde inte till de bästa i fam Crozzoli. I vaknade vid ett-snåret och ville ha sällskap så vi smög in till hans säng och lade oss. Han hade svårt att komma till ro och vaknade till flera gånger så jag vågade inte smyga därifrån med risk för att han skulle vakna till rejält. Så jag halvslumrade mellan 1 och 3 när E bestämmer sig för att vakna hon också. Jag hör henne rumstrera om i sängen och sedan krypa ur den beväpnad med snuttefilt, mysdjur och kudde med riktning på vårt sovrum. Så då var det bara att byta säng. E var däremot klarvaken och skulle prata (!) och busa (!) på natten. Behöver jag säga att jag INTE var på humör för det. Åh, vrak! Vid 4.30 ålade jag mig tillbaka till min säng och fick sedan sova till 6.30. Underbara härliga nattsömn – jag är såå utvilad idag.

På väg till dagis i morse lyckades jag dessutom tappa mina nycklar (som jag för övrigt hittade i måndags efter att de varit borta i två månader). Jag genomsöker hela vagnen flera gåner, går tillbaka till dagis och frågar där, går vägen jag gick fram och tillbaka inte mindre än tre gånger men de är och förblir borta. Börjar bli ganska desperat vid det här laget för lilla E är trött och vill ha sin napp och snuttis (som jag alltid brukar ha med till dagis men dock inte i dag…) och jag har dessutom handlat glass till lilla E:s födelsedag som ligger och smälter.

Inser att jag inte kommer att komma in och ringer P nästan gråtfärdig. Han kommer då på att grannarna har våra nycklar. Toppen!

Så efter att ha gått till dagis tre gånger redan drar jag dit en gång till eftersom skolan, som dagiset ligger i, är samma skola som grannens son går i – och han har nyckel hem till sig (där våra nycklar finns). Kommer fram till skolan och inser att Marcus klass inte är där… Går till expeditionen som meddelar att Marcus har idrott på Vallentuna IP 3 km bort. Får numret till hans lärare, ringer och hon säger att Marcus ryggsäck är kvar i klassrummet. Jippie! Går tillbaka till expeditionen, får någon snäll själ att följa med mig att öppna, går in och hämtar nyckeln och går hem till grannarna, går in och hämtar vår nyckel. Kommer hem till oss och sjunker ner i soffan i en kvart, helt slut. Sedan vaknar lilla E, går ut och lyfter upp henne, tittar ner – och får syn på mina nycklar…………….

Behöver jag tillägga att jag knappt var glad att få se dem?