… jag ska nämligen springa tjejmilen. Eller det är nog en sanning med modifikation – jag tror att det rätta begreppet snarare är lunka, alternativt gå.
Jag kom igång så himla bra med träningen i våras, var ute 3 gånger i veckan och det kändes bra men så kom jag av mig någon vecka och då var det ju kört så efter det kändes det som att börja om från början igen. Sedan blev jag förkyld, och sedan blev jag förkyld, och sedan kom jag inte igång igen och sedan blev jag förkyld… Inga undanflykter, jag har mest bara mig själv att skylla – priorteringar har väl kanske inte alla gånger hamnat på löpningens sida. Tja, summa sumarum, jag satsar väl inte på att vinna loppet om vi säger så. Jag ska ta mig runt -det får räcka som målsättningen för årets lopp.
MEN… tror ni inte att jag vaknar och har ont i halsen, är tjock i bihålorna och har lite lätt astma i morse??? Men vad f-n! Okej att jag inte ska sprinta loppet men det kan ju vara kul att kunna springa lite i alla fall!!! Är jag sämre i morgon kastar jag in handduken för så kul är det inte att promenera med 30 000 andra tjejer, då kan jag hellre gå själv. (nejdå, jag är inte bitter…)
Oavsett uppladdning så var jag laddad för att ta mig runt och jag blir ruskigt besviken om jag inte mår bra i morgon! Håll tummarna för att det bara var skrämselskott!
